fredag 21 december 2012

Polkagrisjul

Jag har så mycket julstämning att jag nästan spricker.
Här följer en lista på oumbärliga julsaker:

Filmer:
It's a Wonderful Life
Love Actually
White Christmas

Spotify:
The Andrew Sisters
Bing Crosby
Phil Spector
Elvis 

Radiokanalen Old Time Radio Christmas

Radio:
Armed Forces Christmas

Mat:
Eggnog-latte
Saffransglass
Leilas Rocky Road
Risgrynsgröt



Recept kommer!




lördag 3 november 2012

Mans-impregnering


      Längtar du efter en tur till Ica utan manliga löftesfyllda blickar ?
Är en fredagskväll i lugn och ro blott en avlägsen dröm?
Haglar komplimangerna så ihärdigt att en meningsfull konversation är rent önsketänkande?
Är du ofta för snygg för att åka tunnelbana?
Tänkte väl det.

Det finns få ämnen som är så omskrivna, som hur hur man drar till sig män,
men jag är säker på att många av er förgäves undrar hur man åstadkommer motsatsen.

   Jag kan glädja dig med att det finns hjälp att få.
Efter åratal av forskning, marknadstester och praktik på fester och allehanda offentliga inrättningar  har jag blivit något av en auktoritet på området, och tillskansat mig en diger kunskapsbank som jag nu på ett oerhört givmilt sätt är beredd att dela med mig av.  Ja, är det någon som vet hur man impregnerar sig mot män så är det jag!
   Med dessa handfasta tips garanterar jag att du får sitta i fred i baren med din Cosmopolitan.
Bli inte ledsen om du misslyckas de första gångerna, och resultatet blir det motsatta. Nya färdigheter kräver alltid övning eller - som i mitt fall - ren naturbegåvning.

Det magiska ordet är: "Inredning".
Blotta ordet får de flesta män att dö inombords.

   Att förföriskt viska "köpa ny soffa" (1) i en mans öra, är att få se rigor mortis inträda
så gott som omedelbart.
Ögonen blir livlösa och tomma.
Livslusten krackelerar nästan hörbart.
Ansiktsfärgen blir blek, alternativt askgrå.
Trovärdiga ursäkter att få avlägsna sig, i stil med: "Ursäkta mig, jag måste ut. Mina strumpor har fattat eld", hasplas fram. Det är helt enkelt detsamma som att raka bort ena ögonbrynet och låta kvinnomustaschen växa fritt (2).

   Andra ord eller fraser med liknande effektivitet som med fördel kan användas är:

  • "Måla om"
  • "Gardiner"
  • "Sideboard"

I praktiken kan det låta så här:
Snygging: Hejsan, sötnos. Får man bjuda på en drink?
Du: Hejsan. Vilken färg är snyggast i ett vardagsrum? "Himmelsgrå" eller "Blygrå"? (här ska du helst hålla upp färgprover)
Snygging: (Spejar )Nämen, vad har de där borta? Gratis lobotomi? Grymt! Vi ses. 

   Nu är det dags för en varningens ord:
   Det finns vissa inredningsrelaterade undantag som bör undvikas, eftersom de hos vissa manliga individer kan generera ett milt intresse. För en nybörjare i sammanhanget kan de vara ett veritabelt  minfält, som i värsta fall kan åstadkomma en mycket oönskad effekt i form av komplimanger, gåvor och långa samtal.

Dessa mycket laddade ord omfattar oftast någon slags elektronik:

  • "Ny tv"
  • "Snygga högtalare till hemmabion"
  • "Ipod-docka, som passar till soffan"

  Att fritt använda sig av dessa kan få ödesdigra konsekvenser, och på lång sikt resultera i ett antal kärlekstörstande telefonsamtal, en hel del blombuketter och annan uppvaktning. De är helt enkelt inkörsporten till en lång och meningsfull relation, och är därför ej att föredra. De kan, tillsammans med ord som "sport", "Zlatan" och "sportbilar", jämföras med en frisyr av jordgubbssylt (3)och en avslöjande klänning tillverkad av bacon (4). De bör alltså i möjligaste mån undvikas om man inte vill skapa ett upplopp.

   Jag kan stolt intyga att jag har testat 1,2,3 och 4 med enastående framgång, och kan meddela att jag lyckats stöta bort alla vackra män utom den jag lurade till altaret. När han tröttnar är bara en tidsfråga!
 Väl bekomme,
Sofia






PS! Ett par pumpafoton måste klämmas in, nu under All Hollow' s Eve!
Just det; jag glömde nämna att vi äntligen har fått våra jutemattor från Tinke K. En syns på bilden ovan.
De är lite tufsiga. Men, det är som sagt inte den praktiska aspekten jag är ute efter.
Huvudsaken är, att de ser fantastiska ut.
 Jag är så lycklig.

Happy All Hollow' s Eve, all you ghouls out there.

/D.S.

fredag 19 oktober 2012

Slettvollifierat och klart

Ni känner väl till Slettvoll, hoppas jag? Nå?
Jag brukar få anfall av Slettvollfebern några gånger om året, och då går jag runt och Slettvollifierar hemma.
Det betyder att jag lånar en bild från deras hemsida och försöker härma den, med varierande framgång.


   Den här gången hamnade köket i mina Slettvollfebriga händer, och några tavlor och en matta senare
såg det ut så här...


 

  ...och så här ser det underbara originalet ut!

Trevlig Helg!/Sofia



torsdag 18 oktober 2012

R.U.M. för inredning

Inredningsmani är en sjukdom som är få förunnad. Det är en ren lyx att ha plats i sitt liv att fundera på inredning. Riktiga problem sätter perspektiv på tillvaron i ilfart, men till dess vill jag att ni ska få bekanta er med följande begrepp:

R .U. M 

Rationalisera
Underminera
Motivera

R.U.M. är nåt ni kan använda er av om ni är inredningstokiga med betoning på tokiga, och vill låta manin flöda fritt. Det beskriver helt enkelt själva inköpsprocessen.

Rationalisera:
  
   "Jag är så trött på den där vidriga soffan. Vi har haft den i nästan ett helt år! Jag står inte ut med att se den. Jaha, nu börjar jag gråta också. Ska man verkligen behöva gråta när man ser sitt hem? "Hem" förresten... Vilket "hem"? Kan en plats vars blotta fulhet får en att gråta ens kallas för "hem"?
   Usch, titta bara. Tyget är ju alldeles grått. Det som var så vitt och fint när vi fick hem henne! Hur kunde hon bli gammal och äcklig så fort? Tänk om folk kommer hit och tycker att den är äcklig!
   Och formen... Den är ju hemsk, inte alls som Gervasonis "Ghost".
   Folk kommer hit och tycker att det är äckligt och fult! Det är oacceptabelt, ingen ska behöva leva så här! Bara ligga och gråta och gråta på en hälsovådligt ful soffa tills man dör! Förtjänar jag inte ens en soffa som inte är vidrig?"

Behovsanalys: Klar.
Resarch (av nyinköp): Klar redan innan soffan blev äcklig.

Underminera:
Här gäller det i många fall att underminera maken, som eventuellt kan tänkas utgöra ett hinder för nyförvärvet.
För att illustrera ett exempel:

   Det är lördagskväll, och klockan slår sju. Gästerna anländer, en efter en.
I början går det smidigt. Lydigt häckar de med sina drinkar och tilltugg  i hörnen. En del kanske rentav småpratar. Men allteftersom rummet fylls börjar trötta fötter i höga klackar göra sig påminda.
    Männen ser sig trevande omkring (kvinnorna var smarta nog att ha loafers). Ingen soffa!
Nej, mycket riktigt: Det finns ingen soffa! Det finns inte heller några fåtöljer, kuddar eller lampor...ska jag vara helt ärlig är rummet faktiskt helt tomt!
 Det är då värdinnan (alltså hon som vill ha en ny soffa, och nu har nått fas två: underminera) skrider in i rummet med ett beskedligt leende och en bricka smått oätliga laxpuffar. I beklagande ton säger hon: "Tyvärr konfiskerade hälsovårdsmyndigheterna vår soffa i eftermiddags för att göra tester på den". Allmänt mummel följer. "Den var från 90-talet", tillägger hon förklarande och väninnorna nickar beklagande.

   Mannen lyssnar förvirrat. Han kunde ha svurit på att hon köpte soffan förra året, från "Tinekå", eller vad det vad det nu hette. Det var väl han som betalade den, skruvade ihop den och bar in den? Själv?
  Hustrun fortsätter ljuvt: "Min man tycker att inredning är fånigt, och vill tyvärr inte köpa en ny soffa. Och han har tagit alla mina pengar." "Och han diskar nästan aldrig", tillägger hon med en teatralisk suck apropå ingenting.
     Sen erbjuder hon på ett extra givmilt sätt gästerna sina tvivelaktiga laxpuffar och mottar deras  innerliga kondoleanser (gästernas, inte laxpuffarnas). Vilken hemsk och elak man hon har!
   Mannen själv däremot, har det tufft där han sitter på sina skor. På golvet.
   Grabbgänget ser på honom med avsmak i blicken. Blickar som också säger: "För tusan, din snåle typ, hosta upp kosingen och ge frugan en ny soffa".
   Och naturligtvis får frugan en ny soffa.
   Vem det var som ringde hälsovårdsmyndigheterna? Det ska vi inte gå in på nu.

Motivera:
Snälla du, om du själv saknar motivation att inreda, vet jag inte hur jag ska kunna hjälpa dig.
Men för att motivera andra - make, barn - föreslår jag följande:
  • Stapeldiagram som visar nivå av ökad trivsel sedan senaste inköp.
  • Uppmuntrande och positiva gester och utrop i stil med: "Ta-da!" eller "Wooow!". 
  • OBS! Måste ske i närheten av nyinköp, annars är det ett både verkningslöst och besynnerligt beteende.
  • Pengar.  
Det sista funkar nästan bäst, åtminstone på barn. Det finns inte en unge som inte tackar ja till en femma för att stötta sin mors förslag att skaffa en ny ljusstake!

Med dessa hjälpsamma råd, önskar jag dig lycka till med dina nya inköp.

/Sofia






tisdag 9 oktober 2012

In vino inredningsveritas

   En kulen lördagskväll för några veckor sedan åtnjuter ett sällskap bestående av åtta individer i sina bästa år en sällsynt  välsmakande måltid i en medvetet inredd Östermalmsvåning.
   Det diskuteras vilt och livligt om kultur, politik, kärlek. Samtliga deltar med liv och lust...ja, det vill säga samtliga utom Lydia, som sitter hopsjunken som en gammal överrock på sin plexiglasstol och stirrar fundersamt på sitt vinglas. Sällskapet runt bordet tar ingen notis om detta, då de vet att Lydias tystnad oftast beror på att hon i sin högpresterande yrkesroll ofta har slut på ord efter en tung arbetsdag, och behöver  några glas Pinot Noir för att få dem tillbaka.
   Då hon sitter där och funderar är det dock ingen som anar att det som upptar Lydias tankar  inte är hennes patienter. Inte heller är det makens vandrande blickar, barnens ligisttendenser, eller döden, som alltid lurar runt hörnet. Nej, det Lydia funderar på är sannerligen en nagel i ögat.
     Hon låter blicken glida över det dekadenta sällskapet - två kamrerer, en advokat, en lyxhustru, en lismande, fetlagd kanalje...nej, ursäkta, han är visst politiker.
   Hennes blick stannar vid värdparet; ett vackert och elegant par i 30-årsåldern med lagom mycket pengar, charm och cigarrer.  Lydia vet att han har många intressen - spel, kvinnor, golf. Hon, däremot,  har i likhet med Lydia, blott en faiblesse: Inredning. Det är just det som gör det hela så förbryllande.
En liten rynka uppstår mellan Lydias ögonbryn; hon får det helt enkelt inte att gå ihop. Men hur för man en sån sak på tal?, tänker hon bedrövat. Lydia försjunker återigen i tankar, och kvällen fortskrider lugnt.

   Det är först vid halvtolvsnåret, efter många tankar och lika många glas vin, som Lydia konspiratoriskt höjer de välformade ögonbrynen och lutade sig tvärsöver bordet mot kvällens värdinna. Konversationen avstannar tvärt. Lydia kupar händerna runt munnen, och i den fasta övertygelsen att ingen annan runt bordet kan höra  henne, väser hon ljudligt:
"Assshå, jag fattar det inte." Hon trycker ned ett alkoholpåverkat pekfinger i en liten hög överbliven foie gras på värdinnans tallrik och gör en liten grop.
"Förlåt...?", säger värdinnan undrande och förvånat, eftersom hon nästan glömt bort att Lydia är närvarande,
och nu, faktiskt helt oväntat, har ett finger i sin foie gras.
"Assshå, de e helt sjukt. Jag kanske inte borde shhhäja det här, men... Vi har ju känt varandra ssshå himla länge, va... Jag känner att jag kan berätta vadshhhhomhelst för dig." Lydia ger sin väninna en tillgiven och dimmig blick. "Men för honom där", väser hon vidare och hon pekar på värden, som får ducka för att undvika ett flottigt gåsleverfinger mitt i ögat, "för honom där kan jag inte berätta ett dugg, han är ett riktig tight ass." Hon avbryter sig , ler ljuvt mot värden, och hickar sedan ljudligt.
"Hoppsan, f' låt. Jag ska säga dig en sak, och jag har velat säga det här länge, asscchå, länge, ända sen, liksom, klockan sju, fortsätter hon sluddrigt.
"Jaha...?" . Värdinnan började bli orolig. Hon är inte så säker på att hon kommer att uppskatta det Lydia har att säga. Allt pekar faktiskt mot det motsatta.
"Du. Jag älskar dig, men jag vågantesäja nåt förut. Jag vet inte varför", sluddrar Lydia vidare, varpå kallsvetten bryter ut på värdinnan. Hon anar att det här kan bli riktigt obehagligt.
"Jag älschkar dig, asså, nästan lika mycket som inredning. Men mönstret på den här tapeten - hon gör en svepande gest mot mattan - blir sjukt fult mot sekretären (ett kylskåp)". "Stör liksom Feng schuuuu...shujii...ashhhå, flödet, fattaru? Tråkigt att behöva säga det, va, men skjut inte budbäraren. Jag gör dig en schhhhänst, tro mig. Det höll på att bli pinsamt. Men lugn, jag har räddat dig. Du behöver inte ens tacka."
Värdinnan stirrar stumt på Lydia.
    "Okej," säger Lydia oberört och bryter den kompakta tystnaden, "Sluta tjata. Du ska få ett tips till, gratis. Det är inne med pesssonlighet. Tänk det här reportaget." Hon halar fram det senaste numret av en trendig inredningstidning ur väskan, och pekar på sidan 16. "Kopiera det här vardagsrummet och det blir jäkligt pesssonligt, fattaru? Några ugglor. Ett zebraskinn. Några crazy flaskor "hittade" på "stranden". Pesssssssonligt! "

Lydia* blev aldrig inbjuden till den medvetet inredda Östermalmsvåningen igen.
Hon minns inte varför.


*Lydia är inte jag...vad jag vet.


Acceptera hösten. Den är här. Ta in några kastanjer och vackra löv!

Veckohandlingen handlar mest om stilleben, just nu.
Sen kommer det ohyfsade typer och äter upp dem (familjen).
Kokosnötter! En underrepresenterad nöt i inredningssammanhang! Upprättelse krävs!







lördag 29 september 2012

Inrednings-antioxidanter


Sugen på blomkål? Nej, trodde väl inte det.
Sugen på lila blomkål? Ja, självklart! Den är ju mycket finare. Skäl nog att äta blomkål! Den innehåller även mer antioxidanter än vanlig blomkål, men antioxidanthalten brukar inte vara en avgörande faktor i min inredning. I bland tänker jag faktiskt knappt på den alls!

   Skämt åsido: Man kanske borde tänka mer på "antioxidanter" i inredningen?
   Mat med hög antioxidanthalt ser till att våra celler inte bryts ned av fria radikaler, och dess vackra färg lockar oss till dem. Funkar inte vacker inredning - och skönhet i allmänhet  - på samma sätt? Om man omger sig med sådant som ögat uppfattar som vilsamt och njutbart att se på, mår då inte även kroppen bättre?
    Det fungerar även omvänt: Ett fult föremål kan reta åtminstone mig till vansinne om jag tvingas se det dag ut och dag in.  En hög med smutsiga kläder, till exempel! Det funkar totalt nedbrytande på mina celler; jag mår fysiskt dåligt.
   Jannice, som driver bloggen simplicity, skulle säkert säga att det stör flödet i ett rum. Och går man runt och blir vansinnig och nedbruten, förstör det ju flödet i själen också.
    Fula saker är lika skadliga som fria radikaler, hävdar jag! Ha! Tänk om det är ful  inredning som ligger bakom välfärdssjukdomarna! Här går folk och blir diabetiker kors och tvärs, när det hade kunnat förbyggas med en lagom snygg kudde!

    Jag har ju sagt att  inredning borde vara subventionerad!
 

/Sofia







fredag 28 september 2012

När man vill byta ut sin förstfödda mot en stol...

 ...ser stolen i fråga ut så här!

Foto:LifeBySweetDesign. Stol från PB Home, kuddar från DAY.

Foto: LifeBySweetDesign.

torsdag 27 september 2012

Not Too Shabby For Me!

   I  Stockholm finns det minst  tre lägenheter som jag älskar alldeles speciellt mycket.
Två av dem har inretts av Caroline Endre. Den tredje låg nyss ute till försäljning.
Kan det vara samma superbegåvade tjej som har inrett även den? Den är nämligen alldeles ljuvlig!

   Vackra, enhetliga färger knyter samman rummen, en ombonad känsla tack vare generösa gardiner och i vissa rum heltäckande sisalmatta. Möblernas stramhet mot spegeldörrarnas, karmarnas och stuckaturens böljande former...och sen kommer det svarta rummet! Holy, moly, quacamole är det enda jag har att säga.
Av den här inredaren har jag mycket att lära.
   Om jag fick ändra på något skulle jag lägga in fler mattor. En 300X400 sisal- eller jutematta i vardagsrummet - tänk er bara! Eller en jättelurvig, vit sak, med silkeslyster! Kanske några mjuka puffar i dova färger framför den öppna spisen!  Även köket skulle behöva lite mer textilier och annat som värmer upp. 

    Tycker inte ni att stilen påminner om Caroline Endres verk i  En Air av Paris, som var med i Sköna Hem nr 1, 2011, och  White Christmas , även den från Sköna hem? Hortensiorna. De långa gardinerna som släpar i marken. Färgpaletten.

Hursomhelst. Vilken lycko-koma!  Som en chokladask till lunch en vanlig måndag.

Den bebis som inte håller det här rummet prydligt, borde skämmas.








Tack till Skeppsholmens Fastighetsmäkleri, för lånet av bilderna.

söndag 23 september 2012

Leilas italienska Tortano...

...är det roligaste brödet att baka, eftersom ingredienserna är så fotogeniska!
Förutom prosciutton, som kom för sent, var oförskämd, förolämpade de andra ingredienserna (se bara på mozarellan - fullständig tillintetgjord!) och såg tjock ut på bild. Stora attitydproblem. Jag ser ingen framtid för den i modellbranschen.

  Resultatet blir fantastiskt gott (även om man, som jag, mest använder ugnen för att värma fötterna), och det tycker ju somliga är det viktigaste.
    Receptet hittar du i Leila Lindholms Piece Of Cake, eller här.
Där ser du även hur det ser ut när det är färdiggräddat.

Vilket brödrecept rekommenderar ni? /Sofia

Nej, plommon hör inte till ingredienserna. Men se på färgen...!


torsdag 20 september 2012

Före Och Efter: Kök

I gårdagens inlägg visade jag några moodboards för kök, badrum, vardagsrum och sovrum. Moodboards är alltså nåt man kan använda sig av, för att samla tankarna inför en renovering eller uppfräschning. Man samlar helt enkelt sånt som förmedlar den stämning man vill åstadkomma, på ett och samma ställe. Det gör att man får bättre överblick och lättare undviker misstag och impulsköp. Dessutom är det ju jättekul!

Nu tänkte jag visa hur den moodboard jag gjorde för köket hjälpte oss,  när vi flyttade in i vårt hus!

Vi bor i ett hus från 1907, och köket hade senast renoverats 1995. Vitvarorna funkade fortfarande, och spisen var en riktig pärla - en gasspis från Ilve. Det var mysigt och hemtrevligt, men färgerna - ockra, grönt, blått - passade inte oss, så därför började vi med att skicka luckorna på lackning hos Lackat & Klart i Nacka.
   Sen målade vi stommarna, väggarna och det slitna furugolvet vita. Djärvt, jag vet!
   Därefter  bytte vi ut skåphandtagen mot knoppar från Madam Stoltz, ett riktigt fynd för 30 kr styck på www.inreda.com.
     Lite senare var det dags att byta ut träbänkskivan mot carraramarmor - ett hjärtslitande vackert material som visat sig både tåligare och känsligare än jag trott. Men eftersom jag självklart väljer det fina framför det praktiska - och tursamt nog har en underbar man som inte opponerar sig - så blev det trots allt marmor!

   Matbordet lyckades några listiga typer på Metropol lura oss att köpa för flera tusen - helt sjukt, eftersom det är ett stort hål i mitten! Inte heller där vann det praktiska! "Suckers" tänkte säljarna belåtet när vi, barskrapade, släpade hem den där sorgliga spillran till bord.
   Det är från 1800-talet, och vi älskar det extra mycket på grund av hålet, som förresten är perfekt att sätta pennan, näsan eller en mindre aperitif i, och det lilla  hjärtat som är inristat mitt på bordsskivan. Jag tycker om att fundera på vem som har ristat in det, vilket årtal det var, och om kärleken höll i sig.
   Stolarna är köpta på Mio, och klädseln är avtagbar. Annars hade de aldrig överlevt här!
Nu fattas det bara lite textilier;  jag är otroligt inne på hampamattor. Vilken slags matta föreslår ni?

 Här ser ni resultatet av  uppfräschningen, som bara bestod av färg, knoppar, bänkskiva och några accessoarer:













 Ha en bra dag!
/Sofia

onsdag 19 september 2012

Moodboards

Ibland förvånar jag mig själv med att vara alldeles extra trög. Tänk att det tagit mig åratal att inse att moodboards är världens bästa uppfinning och ett fullkomligt oslagbart tidsfördriv!  Vilken inredningsfrossa;  jag är alldeles matt och en aning svettig! Nu gäller det alltså att komma ikapp - därför har jag gjort ett gäng moodboards och samlat sånt som jag är galen i. Vad tycker ni? För lite färg, kanske?


Badrummet 

 Golv: Florens Smoke från http://www.marrakechdesign.se/, toalett, tvålpump, skylt, tandborstmugg, handfat, dusch och lampor från Nacka byggnadsvård. Förvaringskorg, doftljus, krok och morgonrock från Hm Home, Ljuskrona från Metropol, jutematta i färgen "soil" från Tine K, Mad Et Len-produkter från Dusty Deco, spegel frånPb Home och Facet Tile från Höganäs.

                                                   Köket


                                                                       

 Cararramarmor och blandare från Stenskivor. Bricka, silverskål, porslinsskål, hampamatta från Day Home. Lampa, karmstol och matbord från PB Home,  espressomaskin från Bagaren och Kocken, burk och handduk från Hm Home, spis från Ilve, kyl från Smeg, bordsduk från Lexington, stoppad stol från Mio, golvklinker från Marrakechdesign.



                                             Sovrummet

 Mimou: Lakan, "Kyoto", Chesneys: Öppen spis,  PB Home: Soffa , garderob, spegel,  Ilva:Nattduksbord,
TineK:Vägglampa ,  The Home: Sänggavel  Länna Möbler: Sisalmatta





                                            Vardagsrummet



Öppen spis från Chesney's, bokhylla Harvard Cabinet, soffa Sally, soffbord, och karmstol Venice från PB Home, färgpalett från Soul Of Himla, kuddar från Mimou, lampa från Olsson&Jensen, jutematta i färgen "Soil" från TineK,  Chesterfieldsoffa från The Home.



Pretty, pretty, pretty good stuff!
/Sofia



fredag 31 augusti 2012

Revenge...



   Om jag någonsin skulle vara i behov av att smida ondskefulla ränker, skulle jag definitivt ta  lärdom av Emily Thorne i Revenge. Henne vill man inte möta i en mörk gränd!
   Men för stunden föredrar jag att tråna efter Victoria Graysons magnifika hem  i The Hamptons.
   Det är så makalöst vackert och inspirerande att jag riktigt hör vågornas brus och känner sanden ellan tårna. Håller ni inte med?
   Thank you, http://designsavvyinteriors.blogspot.se and www.abc.com, for lending me the pics.
Husets exteriör existerar endast i set decoratorns hjärna,  men interiören i pilotavsnittet filmades på ett gods i North Carolina. Sedan lät man bygga upp samma interiör i studion i LA. Kan de komma hit och bygga upp den hos mig också, tack?
Ge dina ögon en välförtjänt present genom att klickan på den här länken, och se Grayson Manor i verkligheten. http://wrightsvillebeachmagazine.com/flash/2011-9/flash.html#/44/. 
Kram! /Sofia








Man tror man vet vem man är, tills...


   Även när ingen orkar lyssna brukar jag ofta tvärsäkert påstå att  jag aldrig kommer att sluta gilla  (insert name here)-fåtöljer och att (insert name here) alltid kommer att vara min favoritfärg. Jag gör det gång på gång på gång utan att fatta att en morgon kommer jag vakna med ett ryck och inse att JADEGRÖNT är min nya favoritfärg! Who could see that one coming? I alla fall inte jag!

   Att färgen heter just jadegrön  gör mig lite uppriven och orolig, för jag gillar inte alls grönt; hela min personlighet gör uppror mot det. Jag är inte en grön personlighet. Jag har inte gröna fingrar, jag går sällan över gatan när det är grönt, jag gillar generellt sett inte gröna saker - förutom grönsaker, som ju förvisso per definition är gröna saker. Hmm, kanske dags att rucka lite på personligheten.
Förtydligande: Att äta gröna saker, det gillar jag. Men jag vill inte titta på dem.

   Hur som helst väljer jag tills vidare att kalla färgen  jade, eftersom det lämnar utrymme för att peta in liiite mer blått i det gröna - and there you have it: den mest sublima färg kosmos kan uppbringa!

   För er som  händelsevis  känner någon som fyller år den 12 september - det skulle exempelvis kunna vara en otroligt charmig dotter eller hustru - så kommer här lite inspirationsbilder som hjälper er med den grovt anstötliga mängd presenter ni hade tänkt köpa.

  Men åååå, titta! Titta! Längtansfull suck!
 Allt kommer naturligtvis från Day. Men det behöver jag väl knappast nämna.

Foto: Day Home

Foto:Day Home

Foto: Day Home

Foto: Day Home

Foto: Day Home


Foto: Day Home

Foto: Day Home


Foto: Day Home

Foto: Day Home


Foto: Day Home

Foto: Day Home

Foto:Day Home