torsdag 24 maj 2012

"Tools" - den manliga motsvarigheten till NK Inredning

   Villl ni följa med på en skrämmande resa in i det manliga psyket? Är det säkert?
Ni minns väl hur det gick för Kurtz i Joseph Conrads "Heart of Darkness"? Kort sagt - det var bisarrt och lite skrämmande. Eller nej då, nu överdriver jag faktiskt, det påminner inte alls om Kurtz, för han var fullständigt galen. Min make skulle dessutom säga att det snarare var en resa in i mitt psyke. Och även om man kan dra vissa paralleller till Kurtz kan jag lugna er med att slutet på min historia är lyckligt.

     Denna sällsamma scen utspelar sig på den Manligaste av alla Manliga butiker : Tools (Innan vi börjar måste alla vara på det klara med att namnet "Tools" utan undantag måste sägas med extra manlig och mörk röst, annars blir det fruktansvärt fel).
   Tänk er en ljuvlig majförmiddag på Kungsholmen. Fåglar kvittrar glatt, bilar brummar förnöjsamt, tutor tutar välkomnande. Innan jag ens har hunnit ur bilen har maken leviterat över gatan och studsat in i butiken med fjäderlätta, lyckliga kliv.  Jag hasar skeptiskt efter, och redan i svängdörren känner jag hur hjärnaktiviteten saktar ned avsevärt.
   Framför mig breder ett stållandskap med muttrar, stålvajrar, skyddsglasögon och svetshjälmar ut sig likt ett metalliskt slagfält. På mindre än en sekund har vi båda scannat varuutbudet och kommit till två olika slutsatser.
Min: Här finns två kategorier av varor - Skräp och Ofattbart Trist Skräp.
Makens: Detta är en veritabel guldgruva, bättre än Disney Land (tjena).

   "Titta!", utbrister maken hänfört, och visar mig en...obegriplig thingamajiggy (betyder "mojäng", och är ett av mina favoritord) av något slag. Jag förstår av hans min att jag förväntas bli imponerad. Istället lägger min hjärna ned verksamheten, sätter upp en "Till Salu"-skylt, och loggar ut, vilket är skrämmande likt att vara kliniskt död.
   Under resten av vistelsen på "Tools" vandrar jag runt som i ett töcken av slangar, skruvar och fördelningsdosor. Jag kan omöjligt säga hur länge det varade. En dag? Två? Tidsuppfattningen försvann i svängdörren.

   Med lysten blick och forsande fradga skuttar maken runt bland snickarbyxor med plats för "alla verktyg, plus mobilen" och "grymma avfallstunnor",  innan han slutligen väljer en vattenspridare, en påse muttrar och ett metallrör. Nöjd och sprudlande glad betalade han för sina inköp och lotsar mig tillbaka till bilen där jag får lite luktsalt och så småningom piggnar till.
   Efter en stunds fundersam tystnad undrar maken om jag blir lika euforisk av kuddar, lamskärmar och ljusstakar som han blir av blänkande kopparrör, tvåkomponentslim och speedheaters. När han får sin misstanke bekräftad sprider sig ett igenkännande leende över hans ansikte. "Men, ja-HA!", säger han, som om han äntligen fått en förklaring till årtionden av obegripligt  mysko beteende. En milstolpe i vårt förhållande! Och jag blir så glad att det finns en butik som kan göra honom så nöjd med livet.

   I dag tog jag ut en gardin av tyg från Simbra Siden, och hängde den i ett äppelträd.
Det är andlöst fint och böljar så vackert i vinden!
   Under trädet ligger några kuddar och en pläd från Day. Ljuvligt att sitta där och läsa!/Sofia


Foto: Socker och Saker

Foto: Socker Och Saker

Foto: Socker och Saker

Foto: Socker Och Saker