fredag 3 februari 2012

Smink - förbisedd psykofarmaka

   Vissa dagar behöver man mer smink mer än andra. Jag väljer att tro att det är ett universellt faktum, och inte bara nåt som gäller mig. Eftersom jag har ett blont utseende - och med det menar jag osynliga ögonbryn - råkar dessa dagar infinna sig ungefär var tredje vecka. Varannan. Okej då, varje dag.
   Ett par ifyllda ögonbryn åstadkommer häpnadsväckande saker; plötsligt ser jag färger och konturer igen! Livslusten spirar! Läkarkåren är förbluffad inför sminkets enastående psykofarmakologiska egenskaper. Tester har utförts. Möten har sammankallats. Ingen har sett nåt liknande! Tur att jag själv snarare är road än störd av både den fysiska och psykiska kontrasten.

    Men ibland händer det saker, som gör att det inte blir några ögonbryn. Ja, ibland vill det sig till och med så illa att det inte ens blir några ögonfransar.  Och att ett linfrö fastnar mellan framtänderna. Som genom en ödets obarmhärtiga nyck är det just sådana dagar som man träffar på sin makes före detta skolkompis på Gateau. En skolkompis som man mycket väl vet hade ett alldeles för gott öga till sagde make under skoltiden. Double crap. Det är ju precis då, som åtminstone ett par ögonbryn hade kommit så väl till pass. Istället utspelar sig mötet så här:

Skolkompis, tillika rik hemmafru: Hej, Jessica af Lejonshultshov.
Jag (ögonbrynslös, blek, med koffeinbrist): Eh, hej. Schofia. Eh, SSSSofia.
Expedit på Gateau: Vill du också ha kaffe?
Jag: Va? (mössan har åkt ned över ögonen, dragkedjorna på vinterskorna har gått upp så att skaften släpar i marken, plånboken har ramlat på golvet och går inte att ta upp, eftersom vinterklädena gör det omöjligt att nå golvet. Dilemma.)
Skolkompis/rik hemmafru (tänker för sig själv):Vad är det med henne? Är hon hög? Och varför har hon inga ögonbryn?
Expdedit (irriterat): KAFFE?
Jag: Ja, ja, mycket! Jag har inte druckit nåt, det är därför jag är så konstig!
Paus.
Skolkompis/rik hemmafru (säger:) Jaha, och var bor ni? (tänker:) Har hon ett linfrö mellan tänderna? Gross.
Jag (smart): I ett vitt hus.

Sen får vi äntligen vårt kaffe, och hon måste gå, eftersom det tydligen var dags att vaxa benen.
Och nu sitter jag här och bearbetar hela episoden, medan hon ringer till bästisen Madde av Shnuggenploff och diskuterar med avsmak i rösten hur maken kunde välja det där ögonbrynslösa, koffeinberoende, mentalt stagnerade, eländiga skrället till männscha. Usch.
Självkänsla: vacklande.

Hur som helst, vad muntrar upp mer än vackra inredningsbilder? Vad sa du? Just det, inget!

De här underbara bilderna är från PB Home.  Visst vill man brista ut i sång?

Foto: PB Home     www.pbhome.nu
Foto: PB Home   www.pbhome.nu

Foto: PB Home     www.pbhome.nu



Vad tycker du, Anna? Och vad tycker ni, våra tre läsare?
Och Anna - så du lyckades med den gröna muslin? Vill höra mer!
 Kram/Fia

4 kommentarer:

  1. :-) jtack för att du får mig att skratta 6.27 på morgonen! jag brukar prata tystare när jag känner mig ögonbrynslös. men på mig handlar det nog om att jag ser ut som ett galet djur från djungeln med yvigt hår och röd näsa. ska publicera receptet asap! går kurs i forskarhandledning denna vecka på heltid vilket är totalt nytt för mig...jag är inte van att vara på jobbet 9-5??? jag jobbar ju oftast hemma, vilket förklarar att jag hinner göra spirulina musli :-)
    puss och kram

    valentines länk:

    http://www.epicurious.com/articlesguides/holidays/valentinesday/valentinesday?mbid=RF

    SvaraRadera
  2. David Ebbevi28 mars 2012 08:23

    Haha. Gjorde min dag. Stort tack! :)

    SvaraRadera
  3. Din kommentar gjorde MIN dag! Tack! /SOfia

    SvaraRadera
  4. hahaha! Du är underbar!

    SvaraRadera